Kaninen dammsugad och katten diskad

Vist var de så de gick till. Blev att panikstäda lite idag då familjen kommer och firar "jul" hos oss i morgon. Och då de finns de som är allergiska mot våra pälsbollar gäller det att jaga alla dammtussar lite extra. Även i morgon kommer både dammsugare och golvmopp få lite motion. 
 
För det har verkligen varit svårt att få till ett julfirande med min familj i år. Först var tanken att vi skulle åka dit på juldagen, men där ställde vädret (blixthalka) och övertrött son till det. Nästa försök skulle varit på tisdag men även de blev inställt pga förkylningar och dåligt väglag. 
 
Ett sista förösk skulle varit i morgon. Men vi misstänker sonen har kommit in i första utvecklingsfasen samt sovit lite dåligt så att sitta tre timmar totalt i bilen kändes lite riskabelt, med tanke på att han nästan gett oss tinnitus här. Tex i går kväll somnade han först 00:30, som tur lät han mig sova till 03:30 innan de var matdags och blöjbyte. Men jag är ingen kvällsmänniska och somnar lätt redan 22 så är en viss utmaning för mig. Som tur är de inte bara vi som är mobila för att träffas 
 
Mattor på hög sålänge huset dammsugs
 

Bra rutiner vid nattning?

Kan verkligen inte säga att vi får till detta med nattning på ett smidigt sätt. Vissa kvällar kan de ta upp till 2,5 timmar innan alla har kommit till ro. Och oftast är de den minsta i familjen som är lite svår att söva. Eller så är han mera kvällsmänniska än sin mor.
 
Hur gör vi då? Mellan 20:30-21 går vi upp, byter blöja och lägger på sovpåsen. Sedan brukar jag amma tills han självmant släpper bröstet och så får han ligga med mig under täcket tills han somnar ordentligt. Själv ligger jag och läser någon tidning via readly appen (bästa uppfinningen ever) vi har de nästan helt nedsläckt i sovrummet, bara mannen sänglampa som är på. 
 
Här kommer sedan de trickiga. När han väl somnat så gäller de att flytta över till hans egen säng och in i babynestet. På natten fungerar de jättebra när han vakna. Då tar jag över honom till mig, matar och sedan tillbaka i egen säng. Brukar vara ett 20 min projekt om det även behöver bytas blöja. Han sover sig nästan genom Hels proceduren. 
 
Men på kvällarna fungerar de inte. Minuten han landar i egen säng låter de poing, poing och så är de två pigga ekorrögon som tittar på en. Gärna ackompanjerat med skrik över luft i magen. Så upp, rapa och så börjar vi om från punkt ett för då har han blivit hungrig igen. Till slut så får man honom flyttad, men de vill ta tid. Får inte vara några störande moment. Dagtid sover han sig genom det mesta gällande oljud. 
 
Även dagtid kan det vara lite svårt med sömn, speciellt om de gått för många timmar mellan sovtiderna. Han är så pigg och med så har man inte "mat och sovklocka" blir de lätt för långa vakenpass. Han har utan "problem" varit vaken 10 timmar i ett sträck. Var mest våra öron som tog skada den gången. 
 
Hur gör ni med små barn och sömn?
 
 Suddig bild mitt i gäspning. Vem skulle inte somna när man är så ombonad?
 

En annorlunda jul

Blev kanske inte den julen vi tänkt oss, men den blev (och är) helt ok i alla fall.
 
Den 23 december däremot var en dag som man gärna vill glömma. Tanken var att vi skulle städa. Gick sådär. Mellan 12-20 var det en arg liten son som endast kunde vara i min famn. Svalde massa luft och de gav magknip. Jag ville laga lite julmat, plocka det sista och fixa en julklapp men fick snällt sitta i soffan. På hela dagen sov han totalt en timme, dock ej i ett sträck. Mannen testade sjalen. G somnade i den men vaknade av att de spolades på toaletten. Jag testade promenad. Han sov 15 min på den 35 som promenaden tog. Inget hjälpte. Så kl 20 gav vi upp och stoppade hela familjen i säng. Tog dock nästan två timmar till innan han somnade. Ibland är de bara så. Som tur fick jag helt ok med sömn så var pigg och glad på julafton.
 
Julafton inleddes med den traditionella jullunchen hemma hos oss med en vän. Tror jag har firat så varje år sedan jag flyttat till Vasa 2008. Sonen snäll nästan hela tiden. Blev lite trött på slutet men hade just vaknat och var hungrig. 
 
Julafton har för mig alltid inneburit att man rantar runt till mitt hem och ditt hem. Roligt men tungt. Var därför faktiskt riktigt skönt att sitta hemma i egen soffa och titta på Kalle ankas jul. Tror inte jag sett de programmet sedan sista julen farmor firade med oss, så 03 kanske? Intressant att se den ur ett "vuxenperspekitv"
 
På kvällen åkte vi en sväng via mannes familj och delade ut lite julklappar. Blev kanske lite för sent för den minsta, och när han inte ens kunde ammas till ro packade vi ihop och åkte hem. Där var se sedan två ekorrögon som inte ville sova, var rätt överstimulerad om vi säger så. Tur att mamman i familjen druckit en kaffekopp på dagen så hon inte heller kunde sova. Lite efter 12 på natten snarkade i alla fall de flesta i hushållet. Blev dock väckt ca varannan timme för mat så är rätt mör idag. Tanken var att vi skulle åkt norrut till mina föräldrar men väglaget var inte alls bra så vi tar de lite senare. Och lika bra det. Har slappat, matat, slappat och åkt till stallet. Nu blir de snart piroger med äggsmör och kanske en knackorv till middag. Inte så julligt men var så svårt att planera mat till helgen när vi inte viste hur och var vi firar
 
Dan före dopparedagen. 
 

Rådgivningsbesök och julklappshandel

Igår var rådgivningen på besök. Liten aningens tidigt på morgonen bara, 9:30 steg hon in genom dörren. Så hon fick finna sig i att jag satt och åt frukost i en onepice och med turban runt huvudet eftersom jag varit i duschen på morgonen. 
 
Besöket gick bra. Han hade gått upp ytterligare 100g på en vecka och är nu nästan uppe i födelsevikten, skiljer några 10 tals gram. Vi fick även d-vitamidroppar men dem tyckte hon inte vi skulle använda utan i stället köpa vattenbaserade. Antagligen för att han redan har lite problem med magen och onödigt att späda på det. Vi fick även ett produktpaket från Ainu innehållandes en tuttflaska och två tuttar. 
 
Vet dock inte om hon var mera imponerad av babyn eller mannen. Oj vad hon öste beröm över mannen och hur han hanterar babyn. Eftersom jag åt när hon kom blev de att han "visade upp" vår son, samt bytte blöja och klädde på efter vägningen. 
 
Blev även premiärtur på stan  med baby och vagn. Så länge mannen tränade försökte jag handla julklappar. Gick sådär, kan man köpa franska pastiller åt de som är kvar?  Första stället blev antikvariatet lafka. Ägarn tyckte jag var så skicklig med vagnen då jag lyckades komma in genom båda dörrarna själv. Bara att tacka och ta emot. 
 
Nästa blev sedan Apoteket för d-dropparna och där var de rätt trångt mellan hyllorna och tanter med rullatorer i vägen. Men vi kom in och ut
 
En sväng via hm, vill ha en pepparkaksdräkt eller tomtedräkt men hitta varken dera, dessutom fick jag olidligt varmt. Blev i stället en tur clas Ohlson efter reflex till barnvagnen. Testade deras rullstolshiss för i rulltrappor vågar jag mig inte. 
 
Suomalainen kirjakauppa för minus. Där var de folk, massor av folk. Kom knappt att svänga runt innanför dörren så packat var det. Och ingen ville ta sig ur vägen. 
 
Efter att slunkit in och pratat med en gammal stallkompis gav jag upp revell center och styrde kosan mot cm, dags att köpa lax att grava. Hitta även några julklappar (äntligen) och en tant som undrade om de varit svårt att virka filten. De kunde jag tyvärr inte svara på då det är min syster som gjort den.
 
Sist ut blev groos bokhandel. Där fick jag inse att jag nog inte har en cityvagn. Vi blockerade bokstavligen hela affären. 
 
Summa sumarum gick det bra. Två timmar på stan, några julklappar fixade och sonen sov hela resan. Tummen upp för någon som bara är två veckor 
 
 
 
 

Obligatorisk förlossningsberättelse del två

Känsliga gravida läsare bör kanske inte läsa del två. Den kommer tyvärr att bli lite jobbig. Och om de upplevs som lite rörigt beror det på att jag skrivit på detta i två dagar med en hand   När jag ammat.
 
Måndag morgon inleddes med brutal väckning. Lite före 7 kom nattsköterskan in och lade ctg. Och sedan var plötsligt läkaren i rummet och kollade läget. Nått hade hänt under natten för var öppen 3 cm. Bestämdes att jag får flyttas över till förlossningskummet, man tar hål på hinnorna och lägger värkstimulerande dropp. Ringde efter mannen som kom in (stackarn hade inte sovit på hela natten. De ingen viste var att han tillslut kom att vara vaken nästan 40 timmar) 
 
Runt en 9 tiden började jag få sammandragningar som började kännas. Fram tills dess låg jag mest i sängen och stirrade i taket. Man är inte så rörlig med en droppställning och ctg. Fick en pilatesboll att sitta på, medans mannen övertog min säng. Efter ett tag börajde de kännas som att de vore skönt med nått mot värkarna så testade tens. De fungerade ca 45 min, vill inte veta hur hårt den var på men till slut var den på konstant och jag kände inte ens att den var på. 
 
Lagom till lunchen kl 11 blev de riktig besvärligt att vara. Blev kraftigt illamående och började kasta upp. Inte lätt när man har kräkfobi. Så någon lunch var de inte tal om att äta. Tur att de fanns någon annan som var hungrig. Själv fick jag inte ens i mig ett saftglas. (Drack totalt 2 dl under hela förlossningen). Barnmorskan föreslog att jag skulle testa lustgasen. Testade..... Och ingenting hände. Kämpade på i 30 min med den helt utan resultat. Nu gick de inte att andas genom värken mera heller. Låg dessutom fortfarande på bara 4 cm öppen. Funderande fram och tillbaka föreslog de att jag skulle testa bäckenbottensbedövning. Så de lades in och de lovade effekt efter 4-5 sammandragningar. 
 
Tyvärr hjälpte inte de heller och nu började de verkligen klia sig i huvudet. I normala fall skulle de nu vara dags för epidural, men pga min eds ville inte anestesiläkaren lägga det. Han ville inte heller lägga spinalbedövning. Han kom personligen upp för att tala genom saken. Har dock ingen aning om vad han sa pga att han inte kunde svenska (fick de översatt) De han kunde erbjuda var kejsarsnitt under narkos om de kom så långt. 
 
Kroppen hade nu gått i baklås. Låg bokstavligen och krampade från topp till tå. En stackars studerande blev satt hålla mig sällskap och övervaka sammandragningarna. De var oregelbundna och varade bara 30s. Läkaren kom in och pratade, även hon talade enbart finska. Hon förklarade att de kommer ge mig ett morfinpreparat och ge de en timme. Annars blir de akut snitt. Och så rabbla hon upp alla risker med snitt pga blödningsrisken bla att de finns risk får att ta min livmoder om de vill sig illa. 
 
I samband med att de stack mig ville de även lägga kateter då jag aldrig gick på wc. Kan de bero på att jag inte drack nått? Men de tänkte inte få in någon kateter pga att jag var så i kramp. 
 
Som av ett under hjälpte faktiskt morfinet. Kände bara topparna av värkarna. Nu närmade sig klockan 15 och skiftesbytet. Dags för koll av läget. Och ett under hade hänt. På 1 timme hade jag öppnat mig 6 cm och fick plötsligt krystvärkar. Tyvärr låg han ännu väldigt högt upp (han fixerade sig inte heller någonsin) och när jag provkrystad sjönk hjärtljuden rätt kraftig. Så fick ligga 45 min och hålla emot. (vem placerar föresten en klocka så att man ser den hela tiden?) 
 
När jag väl fick krysta gick de undan. På 16 min var han ute. Dock sjönk hjärtljuden varje gång så fick andas syre för att få upp dem och vi hade både barnläkaren och gynekologen i rummet som övervakade. Men allt gick bra. Några stygn fick de lägga som behövdes och en massa "onödiga" stygn bara för att. 
 
Totalt tog det 5:51 min från början till slut och vi misstänker det skulle gått snabbare om jag inte skulle krampat så mycket. 
 
Den berömda födelsedagsbrickan. Undrar dock om vi skulle dela på den stackars jogurten? Fick dessutom kaffe fast jag bad om te. Och min middag kom på samma gång. Jo åt upp även den då jag inte ätit på 10 timmar. 
 
 
 
Powered by Jasper Roberts - Blog
Klicka här om du vill kontakta mig
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar