Jag kan köra bil igen, och ett stallbesök med lite kaos

Man måste utmana sig själv hela tiden, och idag har varit en sådan dag i kvadrat. 
 
Första utmaningen blev stallet, hade hovslagare idag. Mannen passade på att träna under tiden så jag och sonen blev lämnade i stallet (tog barnvagnen med idag) och de blev verkligen en utmaning. Sonen sov snällt när jag gick ut till hagen och hämtade hästen, men på de tre-fyra minutrarna jag var borta hann han vakna och började gallskrika. Snabbt in med heppan i boxen bara och upp med sonen. Kändes lite kaos, för hästen kan inte vara inne ensam Och började stressa i boxen. Nåväl,sonen och jag fyllde en skottkärra med hö, stoppade honom i vagnen och ställde hästen i gången innan jag nappade tag i vagnen. Så matade hästen med hö och gungande vagnen. Tyvärr hann jag inte fixa hovarna, förlåt för det
 
Multitaskin delux
 
Hästen får 10 stora morötter. Hon klara galant att stå inne själv i 60 min trots att de var två hästan som kom in och gick ut tillbaka, i förra stallet hade hon stått på två ben efter de. Dessutom stod hon "nos mot nos" med stallets hingst (eller nåja 6 m mellan) 
 
Avlustade dagen med att testköra min bil. Pga mitt ben har jag inte kört sedan november. Kan inte flytta benet från gas till broms. 
 
Men idag hittade jag en inställning på snablis säte (fungerar inte med audin) som gör att jag i alla fall kan flytta foten. Bör kanske inte ge mig ut i rusningstrafik, eller på riksåttan, men att sakta puttra till stallet på förmiddagen eller en sväng till stan skall fungera. 
 
Så lycklig chafför. Ni kan bara ana vilken frihet de ger mig
 

UMK17

Jag brukar inte titta på de finska uttagningarna till Eurovisionen. Tror senast jag kollade var det när en (finlandssvensk?) kvinna sjöng barfota och vann. Före lordis tid var de. Orsaken är tyvärr att de finska bidragen har varit och ofta är rätt dåliga, ibland vet man inte ens vilken låt eller vem som representerar oss.
 
Men i år är det annorlunda. Om så jag och G skall sova på soffan så skall vi se hela den finska uttagningen. Orsaken är att min kusin Emma är med med sin låt  Circel of Light och såklart hoppas jag att hon skall vinna. I förhandsröstningen fick hon över 30% av alla röster och leder just den delen. 
 
Och som tur för ev trötta småbarnsmammor så uppträder hon först, dvs jag kan sova mig genom resterande bidrag.
 
Varför tycker jag att ni skall rösta på henne?
 
1. Det är en bra låt
 
2. Hon sjunger bra och har en mäktig röst
 
3. Det är en stor dröm för henne att få representera Finland 
 
4. På tiden att en finlandssvensk får åka
 
(5. Det är ju trots allt min kusin, behövs de andra motiveringar 😜)
 
 

Besök på pelko.poli

Idag var jag på rätt tid, rätt plats OCH rätt dag. Mannen kom med och höll handen, stackarn hinner inte stundera mycket denna vecka pga mig. 
 
Blev tyvärr en lång väntan. Vi var 20 min tidigare och de var 30 min sena. Dock hade vi båda trott att de var en psykolog vi skulle träffa, men de visade sig "bara" vara en vanlig läkare. Detta då jag viste vad som skrivit i remissen, min barnmorska hade nämligen skrivit in att jag upplevde förlossningen av vårt andra barn som panikartad och därför behöver komma och prata samt fundera om eventuella kommande förlossningar
 
Läkaren började med att berätta att på pappren har jag haft en drömförlossning men att i verkligheten kan allt upplevas på ett annat sätt. Sedan fortsatte hon med att berätta varför de inte kunde lägga epidural/spinal. Ingen av oss har ett problem med anestesiläkarens beslut och ur den medicinska synvinkel har vi inget att tillägga. Det är den psykiska biten som är lite jobbig. Jag har aldrig upplevt att kroppen motarbetat mig så mycket och mannen har aldrig sett mig i sådan panik. Trodde väl aldrig jag skulle bli en av de som ligger och ber om kejsarsnitt.
 
Tydligen har de som policy att det är först vid en ny graviditet som de lägger remiss till psykologen. De kan göra undantag och jag vill ju gå genom allt när de är i färskt minne. Vem vet vad man kommer ihåg sedan när/om man får flera barn. Jag är dessutom en sådan som bara trycker undan saker och inte bearbetar dem. Känns dock som att detta kommer att bita mig i rumpan om jag inte tar itu med det. Då kan ni dessutom lägga till att jag inte tycker om psykologer så det är ett stort steg. Men de fem minuterna vi prata var rätt jobbiga. Dessutom tyckte hon att vi ser ju så sunt och förnuftigt på de hela (mellan raderna, ni kan väl inte ha några problem)
 
Som avslutning ville hon kolla mitt ben. Eller tja hon vågade ju inte röra det vilekt var bra. Och som alla andra, nästan vill hon få det till att det är en mjukdelsskada och att orsaker är min eds. För att bevisa det så skulle hon, som alla andra kolla reflexen. Tyvärr är det ju så att de inte händer nått i höger ben när man testar det. De bara hänger där för sig själv. Nå hon skulle skriva remiss till fysio (fast där har jag ju redan varit ett varv)
 
Kändes tyvärr som att dagens besök var ännu ett av alla dessa onödiga besök jag springer på. 
 
 

Gick inte som tänkt idag

När tiden och platsen är den rätta, men de visade sig vara fel dag. Ja de råkade jag ut för idag. 
 
Pga att min förlossning blev som den blev har jag fått tid till pelko.poli för att prata om den, och om jag förstod saken rätt även fundera på ev framtida förlossningar just med tanke på att A de gick väldigt snabbt för att vara första barnet (6 timmar totalt) och att jag inte gick att smärtlindra alls. Enda som fungerade var ett morfinpreparat, men de gjorde mera att man slappnar av än tar bort smärtan (däremot har man ofta mindre smärta då) 
 
Nåväl. Mannen hade tagit ledigt från sina studier för att komma med och hålla handen. Före vi begav oss till Centralsjukhuset blev de lunch på kesmo, nam nam. Tog en Cesarsallad på kyckling, inget lätt alternativ med tanke på all dressing som var på. 
 
Sonen sov så gott genom besöket. Tredje gången vi är ute och lunchar. 
 
Nå, framme vid mördrarpoli hittade de inte mig i sina papper att jag skulle dit. Visade sig att jag var ute i god tid. Var först i morgon jag hade tid. Suck. Stressat helt i onödan
 
Då vi ändå var på språng åkte vi till stallet. Så roligt att se henne glad (även om hon bara svängde rumpan åt mig) I söndags ville hon inte ens komma ut ur boxen när jag skulle motionera henne. Idag blev de dock ledigt, hon har en lös sko som skall åtgärdas. 
 
Jasuska och Aamu. Bff forever. De gick ihop innan och nu fick de direkt gå tillsammans och de har intr varit några problem? 
 

Hur går projekt tygblöja?

Vi hade ju planerat att endast använda tygblöjor. De projektet går inte så riktigt bra helt ärligt. Hur vi än försöker så läcker blöjorna, alt han är våt efter 30 min. Orsaken till de läckande blöjorna är någon har för liten rumpa. De passar helt enkelt inte på honom. Vi har modeller som är från 3kg och uppåt och de som är från 5 kg. Den större modellen förstår jag ju att inte passar, men sonen väger nu 4 kg och inte ens den minsta modellen, som är justerbar håller tätt pga att de glipar runt benen
 
Ännu har vi inte gett upp projektet helt utan inväntar att han skall växa lite till. Tyvärr är jag dock rädd att projektet håller på att gå i stöpet då vi blivit så bekväma med engångsblöjor. Vi kör just nu med liberos och kan räkna på ena handens fingrar hur många gånger de har läckt. Detta trots att både G och jag somnat från blöjbyte mitt i natten och samma blöja varit på 8 timmar. Tror de hänt nått med utveckligen de senaste 30 åren eller så.
 
Vi passade på att hamstra upp blöjor när citymarket hade erbjudande med plussa häromdagen. Ibland är de bra att ingen av oss har orkat skaffa parallelkort, var ett erbjudande/hushåll. (Annars får man vär låna av sin snälla granne eller nått) 
 
Borde vara blöjor för två månader, vi tog även en större storlek på hälften av paketen. Passar inte ännu men snart 
 
Powered by Jasper Roberts - Blog