Var har hon varit?

Ja som ni kanske har märkt har det ekat rätt tomt här på bloggen den senaste månaden. 
 
Orsaken är rätt enkel, men ändå rätt jobbig. Mitt mående har nämligen inte varit på topp den senaste tiden och huvudet orkar inte riktigt med. I princip all min energi går åt till att försöka undvika kaos på jobbet och hänga med G när jag kommer hem. 
 
Som tur har jag en man som stöttar mig och drar ett stort lass här hemma så vi har inte kaos här i alla fall
 
Egen tid vet jag inte hur se stavas och på vardagar har jag ca 45 min/dag när jag skall "hinna" laga lunchlåda, förbereda nästa dag, läsa, blogga, surfa, vila och kanske prata med min man. Logiskt tänkande visar att de inte går. 
 
Just nu håller jag mig flytande ovanför vattenytan och jag vet att de senast till hösten kommer att bli bättre. Fram tills dess är det en dag i taget som gäller. Stress tål jag inte alls och behöver inte vara mycket för att de laddar ut totalt i skallen och hjärnan sedan skvalpar runt på golvet för sig själv?
 
Vad de beror på är svårt att säga. Kanske de är den tuffa vintern som spökar, kanske förlossningsdepressionen som aldrig blev botad (träffade ju lite olika terapeuter men ingen som fungerade så gjorde som jag brukar, konstatera att vården är skit och nu är jag frisk) 
 
Livet är tufft och att vara borta 9 timmar per dag från skrutten är tungt. Han visar att han saknar mig och just nu vägrar han sova på nått annat ställe än i min vänstra armhåla (så sömnen är inte den bästa)
 
Bloggen då. Kommer skriva inlägg när andan faller på, kanske ett om dagen, kanske en gång i månaden. Vem vet. Om inte annat så blir de mera till hösten då jag återgår till att vara vårdledig. 
 
Dagens positiva tänk, man vet aldrig vad som finns i botten på leksakslådan
 
Powered by Jasper Roberts - Blog