Martamöte på akuten

Om någon undrar var jeppis pensionärer hänger en fredag eftermiddag så har jag svaret. De hänger på jouren. Alla kände alla dessutom och satt och pratade vitt och brett om personer som inte var där. Så nu vet vi dessutom hur resten av pensionärsligan i jeppis mår. 
 
Nu var vi ju inte där för att lyssna på skvaller. Sjukstugan fortsätter här hemma, G var en sväng till parken idag för han var rätt okej på morgonen men slaknade tydligen där så de ringde att jag får komma och hämta. Var lite halvfart på honom (kan vara relaterat till en dålig natt) och både ögon och näsa rann. Ts öga var helt igenklibbat så ringe till sjukvårdsrådgivningstelefonen. Alla tider var slut för dagen och när de även hörde att G hostade fick vi beskedet att åka in till jouren och visa upp dem. 
 
En 40 min fick vi sitta där och dingla med benen. G måste vara väldigt dålig för han tog det lugnt hela tiden. Strosade runt lite i lekhörnan, satt mitt på golvet och läste lite böcker och drack vatten med pappa
 
Var otroligt varmt där, svetten bara rann på mig, förkylningen vill inte släppa för mig heller och har dessutom hosta. Väntar bara på att ögoninflamationen även skall drabba mig så har plockat ut kontaktlinserna i förebyggande syfte
 
 
Ingen öroninflamation på G som de befarade, lite röd i öronen var han väl men läkaren trodde det mer berodde på att han var svullen pga förkylningen och  protesterade vilt mot att bli uppkollad
 
Båda pojkarna fick nu ögondroppar med antibiotika. Som skall droppas 3-6 gånger per dag. Hujeda mig säger jag som kommer få ta ungefär 75 % av droppandet. T går rätt lätt men att droppa på en 1,5 åring med stark vilja kommer inte bli lätt. Han skriker som en stucken gris dessutom. Bara att kavla upp ärmarna med andra ord. Dyra droppar var det dessutom. 18€ per barn. 
 
Får vi vuxna det behöver vi inte komma och visa upp oss tydligen utan var bara att använda samma droppar på oss. Finns väl bara en sort antar jag. Men tycker nog att den här sjukstugan kan börjar ta slut snart

Upp med snoret i näsan och ut i vida värden

Alltså, det här med dagisbobbor är inget att leka med. I alla fall inte för en mor. Fortfarande luddig i huvudet av allt snor. Gs näsa rinner lite mindre och T verkar också vara på bättre sidan. Bara mamma kvar då (mannen har kommit lindrigast undan så han räknas inte ens)
 
Man kan ju inte sitta inne och uggla hur länge som helst, även om mamma kanske skulle föredra det. G och jag håller dock på att bli riktigt osams på varandra så idag bestämde jag mig för att nu lämnar vi hemmets trygga vrå med en miljon näsdukar i fickan. Styrde kosan mot vestersundsby och församlingens öppna dagklubb. Har inte ens tänkt på att de finns ett församlingshus där trots att jag bott i området i runda slängar 5 år och dessutom delat reklam just på de gatorna. Alltid lär man sig nått nytt
 
Jämfört med förra veckans familjecafe var detta lugn och ro. Var inte så många barn och stora ytor att springa. Var egenltigen bara ett barn som inte kunde sitta stilla alls när det var samling med sång och lite andakt. Den gossen var ju inte alls min *host* Alla andra barn satt som tända ljus, han kutade runt runt *dubbelhost* Jag är ju desstuom lite handikappad vad det gäller att springa efter då jag har T med mig. Är en fördröjning på 5 min. 
 
Lite mellanmål och sedan full rulle igen. Var gymnastik på programmet. G var kanske lite för liten och förstod inte riktigt alla saker (rulla på matta, hoppa groda och göra kullerbyttor kan han ju inte) krypa genom tunnel var kul. Ärtpåsen kunde man i alla fall bära på och gå balansgång på en bock gick finemang då mamma höll i händerna. Tror mor var mera svettig av oss två. Sedan hittade han en hög böcker att dra ut. 
 
Undrar om jag trots allt inte är lite tokig i alla fall som inte bara sitter inne med mina barn trots allt. Skulle vara mindre svettigt ;)
 
Eller så skall jag bli bläckfisk med många och långa armar så jag kan hålla i ett barn och klä på det andra
 

Bloggkreativiteten försvann i ett lager av snor

*Skriva* *skriva* *skriva*
 
*Sudda* *sudda* *sudda* 
 
Eller trycka delite då kanske. Suttit och filat på två olika blogginlägg ikväll men de blir inte till nått. Huvudet fullt av snor och näsan droppar. Vi har råkat ut för vår första "dagisförkylning" verkar det som. G var lite hostig natten mellan onsdag och torsdag men pigg och kry på dagen. På torsdag kväll började hans näsa rinna och så har det varit sedan dess. 
 
Idag slog det till för mig och börjar vara bommullshjärna, stoppade bilhålor och en smärre stegring. Mannen är också åt det lite mera flunsigare hållet. T verkar lite tröttare och sover mer än vanligt, men är pigg när han är vaken.
 
Min hjärna blir ju inte bättre av natten som var. Vaknade två av att mannen stod brevid min säng och grävde efter blöjor (finns i skåpet som är precis vid min sida) G var tydligen våt rakt genom. Ny blöja och pyjamas = rätt pigg pojke. 
 
Kastade ut mannen ur sovrummet (till gästrummet) då han skulle upp om tre timmar. Nattade om G, tog en timme ungefär. Blev inte lättare av att han ville att jag skulle ligga och hålla handen på honom. Samtidigt insåg T att hej, jag ligger ju ENSAM här i sängen och dessutom är jag H U N G R I G. Ja ja. Lite knöligt blev det. 
 
Vaknade igen femtiden. Försökte sparka bort katten ur fotändan på sängen. Gick inte. Märkte att det var nått större än en katt. Hur har G kommit dit, förbi mig, utan att jag märkt det. Söker efter G i hans säng men hittar inget barn. T ligger mellan mig och sängen. I något skede inser jag att hej, de var visst mannen som satt på sängkanten och sökte sina kläder (jag hade bytt sida för att lättare nå G under natten)
 
Ny väckning 6 då mannen söker efter en tröja. Han är rätt tyst och försiktigt men jag sover så lätt och vaknar av små (obekanta) ljud. Snällt förkylt barn sover till 7
 
 En helt normal dag. Och hej, jag fick ihop lite svammel
 
Ps. Firar tydligen 4 årig förlovningsdag idag. Skulle missat det om inte Facebook påmint mig. Vår förlovning vill på nått sätt gå lite obermärkt förbi. Tog 4 månader innan vi hade kaffebjudning. Ds

Äta ute med barn, är det så jobbigt som alla säger?

Vi har hela tiden fått höra att vänta bara. Det kommer bli så jobbigt att äta ute med små barn och man behöver absolut med sig en ipad eller dyligt. Redan från börjar har vi ju haft med oss G på restaurang. Ibland lite finare som fondis när han var riktigt lite, men annars abc och cafeer som varit lite mera familjevänliga. Ålder NÄR de skall bli jobbigt att gå ut och äta verkar lite vag, När han var 8 månader så skulle de bli jobbigt vid 1 år. Sedan när han blev ett år så skulle det bli jobbigt vid 1,5 år osv. 
 
Trots att han är ett barn med mycket spring i benen och nyfiken av sig har restarurangbesök alltid gått bra. Kanske just för att vi tror de kommer gå bra och dessutom sett till att han tex hade lite sallad att plocka med när han var liten och inte direkt åt vanligt mat ännu. 
 
Idag var det premiär för att gå ut och äta som tvåbarnsföräldrar. Vi måste ju fira att mannen lyckats få en fast tjänst redan efter bara 4 månader som vikare. Alla som jobbat inom sjukhusbranchen vet hur unikt det är, oftast tar det flera år som vikare innan man får en fast tjänst. Klart de skulle firas med middag ute (Det betyder också att vi numera är fast för alltid i jeppis *buhuu*)
 
Lillebror inledde besöket med att sova
 
Vi kom på en "udda" tid, redan kl 16 vilket ledde till att hela restaurangen var tom. Bra för oss som fick äta i lugn och ro. 
 
Underhållning i väntan på maten. En servett
 
Och lite samtal med pappa
 
Snabba med maten var de också. Tog kanske 10 min innan G fick sin portion, 15 för mig och mannens portion. Första gången som G ätit en hel måltid genom att endast använda kniv och gaffel (Vi gav lov att alla under en meter nog får äta med händerna trots att man är på restaurang)
 
Testade en laxtoast. Fick tummen upp
 
Firar man så skall man fira ordentligt. G fick glass till efterätt. Han löste saken på sitt eget sätt. Glassen var för hård att äta med sked tyckte han. Så då kan man ta hela skålen och snyggt slicka i sig glassen
 
När den mjuknat åt han sedan upp med sked
 
Beställde en Pavis snickers efterätt. De hade två efterrätter och vi beställde in båda. Sedan testade vi oss fram och föll för varsin. Mannen åt änglamat
 
T behövde gå på toaletten mitt i men annars sov han sig genom besöket. 
 
Kommer vi att göra det igen. Jepp. Vi måste ju testa oss genom alla tre restauranger i jeppis :P

Never again

I dag stod projekt folkhälsans familjecafe på to do listan. VI har hängt en hel på det i vasa så hade höga förväntningar på hur det skulle vara i jakobstad. Då min bil är en aningens törstig på kylarvätska för tillfället blev det att ta apostlahästarna i bruk. Var inte så värst långt att gå, runt 1,5 km. Var lite osäker på hur länge de skulle ta för mig så gnatade på i ett lite för högt tempo. Ledde till att jag blev genomsvettig och att vi kom lite i väl god tid. Fast det var kanske tur det för de hade markerat fel byggnad på kartan, var långt inne på området vi skulle
 
Vet inte vad jag skall säga om det hela. Eller kaos är väl rätta sättet att beskriva det på. Jag hade famnen full av T, upplevde inte att det fanns en trygg och säker plats att lägga ner honom på. Var barn överallt. Hade med hans del av liggvagnen in, men de hjälpte inte. 
 
De har normalt eftis i de här lokalerna. Så i lagom höjd för ett barn på 20 månader fanns det pärlor till pärlplattor, små kulor och annat roligt som också passade bra i munnen. Inget direkt program, men än en 10 min sångstund som vi inte deltog i, G blev rädd och ledsen över nått just då. I Vasa har jag varit de gånger röda korset haft babycafe på samma gång så då har de alltid varit någon form av rolig föreläsning att lyssna på. I Vasa har även ledarna villigt passat barnen, tex hållit i småsyskon under tiden man hjälpt de äldre att få till ett mellanmål
 
Mellanmålet sedan. Hade tagit med lunch åt G då jag tippade på att han skulle somna på hemvägen. Så under tiden jag fixade hans mat och ammade T (tog kanske 7 min totalt) fanns det inget bröd kvar så att jag kunde äta mellanmål. 
 
Där och då gav jag upp. För mycket kaos, för små utrymmen. Frågade G om vi skulle gå hem. Han gick och försökte öppna ytterdörren så tydligen ville han inte heller vara där. Har annars varit svårt att få med honom hem om han gillat stället. 
 
Tanken är god och med bättre utrymmen kommer vi gärna igen. Som det är nu. Nej. Testar församlingens samvaro nästa vecka i stället. 
 
T somna när jag lade ner honom i vagnen, G när vi var halvägs hemma. 
 
Powered by Jasper Roberts - Blog
Klicka HÄR om du vill kontakta mig
Free Traffic bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar Free Traffic
Free Traffic