Internationella kvinnodagen, en dag man inte får säga grattis mera

Ja och nej till kvinnodagen. Bakgrunden är ju lika rätt för alla, att alla skall få rösta och så vidare. Vi har kommit långt idag, 100 år efter att kvinnodagen instiftades. Men samtigit behövs den ännu idag och som kvinna är man inte alltid lika värd som en man. Så är det bara tyvärr och vi får väl jobba 100 år till på den saken. 
 
Samtidigt har det på senaste åren blivit ett rabalder om man gratulerar någon på kvinnodagen, delar ut rosor (eller som vid apoteket idag, fick en liten provförpackning salva) eller på annats sätt uppmärksammar kvinnor. För det får man inte heller göra numera känns det som.
 
Jag blir personligen glad om någon uppskattar mig som kvinna och för det jobb jag gör. Jag förväntar mig kanske inte kaffe på sängen och en middag ute för de kanske är att överdriva det hela men ni fattar kanske påängen. 
 
Varför skall det alltid gå från den ena kanten till den andra. I mitten på 2000-talet skulle kvinnodagen firas med pompa och ståt (referar alltså till hur det varit under min livstid, inte innan dess) medans man idagens samhälle knappt får säga grattis. 
 
Hur firar ni kvinnordagen? Är ni för ett firande eller väljern ni att ta strid mot ojämlikhet och orättvisor? Eller kör ni som ungefär 70% av alla andra. Struntar blanka tusan i det hela. Det är en dag i början av mars som alla andra dagar. Idag är det på en fredag så kanske en bulle till kaffet passar bra?
 
Hur som helst. Glad kvinnodag till alla oss kvinnor, oavsätt kön. 
 
 
 
 
 
 

 

Powered by Jasper Roberts - Blog
Klicka HÄR om du vill kontakta mig