Nu är hon hemma igen

VIlken dag. Största delen av dagen har tillbringats på riks8an idag. Efter mycket om och men fick jag äntligen hem Jasuska. Men de var ingen lätt resa om vi säger så (och då syftar jag bara inte bara på den fysiska delen med att köra)
 
Problem ett var att hitta transport som vägde under 1500 kg eftersom det är massvikten audin får dra. I sista stund (i torsdags) bestämde jag mig för att trots att ställa på saaben och besikta den, men de var lite omständigt. Som tur var gick den genom besiktningen om än på håret då en varningslampa slog på ett tag, men sloknade. Troligen är de bara en löskontakt eftersom de aldrig hittar något när de läste felkoderna. 
 
Nå, men en bil som får dra 1800 kg tuffade vi iväg i morse för att haka på transporten. I första vänstersvängen dog bilen. Lätt panik hos mig. Efter lite funderande bestämde vi oss för att chansa och hakade på transporten. Inga problem efter det så antaglingen bara låg spänning eller nått, bilen har trots att stått i 2,5 månader och inte ens varit igång på den tiden. 
 
100 km senare var vi framme i jeppis och tog en snabb lunchpaus hemma hos mina föräldrar. Undrar vad grannarna sa när vi blockerade halva gatan ( nå nä) med vårt ekipage
 
 
Efter lunchpaus iväg och lasta häst. Lite tvekade hon att gå på som vanligt men är nog mest då hon är rätt ovan att åka. Däremot står hon ju som ett ljus och de är knappt man märker att de står en häst där bak, förutom då hon trampar om mellan varven. Inte som förra hästen som började hoppa jämfota vid rödljus. 
 
Blev ju även stallbyte så lite spännande att lasta ut. Men de gick bra. En gång gnäggade hon, drog iväg till närmaste grästuva och så var hon nöjd med det. Nu kommer hon att gå ute mera dygnet runt bara vädret är ok. Hoppas att de skall passa hennes huvud bättre än att stå inne 16 timmar om dygnet. Inte för att hon på något sätt vari omöjlig men tror hon mår bättre av den rörelse som ett mera fritt liv ger. 
 
Lite stressig blev de dock att packa ut alla saker för vår minsta medhjälpare tyckte att NU räcker de med äventyr för dagen. Då skulle vi ännu lämna tillbaka transporten, en omväg på 20 min. 
 
Får väl säga tack till alla inblandade, speciellt mannen som fungerade som chafför då jag ännu inte har lilla-e. Inte  många gånger han kört häst men de går galant varje gång. 
 
Snodd bild av Daniela. Någon är nöjd över maten
 

Hej då jasuska

I går kväll spenderade jag kvällen i stallet med att packa ihop Jasuskas saker. I dag på morgonen svände en transport in på gården för att hämta henne. 
 
Nu är de inte så allvarligt som man skulle tro. Hon åkte näligen iväg till jeppis på skolning. Jag har ju kliat mig grå över vad jag skall göra med damen. Skall jag fortsätta som nu. Skall jag sälja, eller ge på foder? Har varit några som varit intresserade men har inte blivit nått mer av de hela. Just nu är hon lite för svår för mig, har kommit lite ovanor som jag inte kan reda upp själv från ryggen pga att jag har så dålig balans och är rädd att åka av. Och hon skulle må bra av att ridas genom ordentligt.  (Förväntar mig så klart att hon kommer tillbaka och är redo för Vaativa B eller nått *skojjar*)
 
Så idag åkte hon iväg till jeppis på träningsläger (så går de när man "slänger av" Daniela, eller hur) Tanken är att hon skall vara där minst en månad, men egentligen har vi inte bestämt nått alls. Misstänker själv att hon nog skulle må bra av en lite längre perido. 
 
Som tur åker vi dit redan på tisdag och kollar då vi har lite andra ärenden norrut (spännande spännande)
 
Var fullt med bromsar i stallet när vi kom dit i morse. Packade lite hö, samlade ihop alla saker i en hög, tydligt uppmärkta och så väääääntade vi. Har aldrig varit bra på att vänta och nu var de bara 30 min extra och på den tiden städade jag även boxen. 
 
Lite före 10 hämtade jag henne ur hagen och satte på träns och lädergrimma, har lite fobi för att hästen skall åka med nylongrimma, läder går ju sönder i alla fall ifall de händer nått. Vi promenderade runt lite på plan i väntan på skjutsen, mest för att hålla bromsarna borta. 
 
Lastningen gick på 10 min, även om de kändes som en evighet. Hon stod bara på rampen och tittade in. Hon är ju inte lastad så ofta så är väl ovan att åka. Tror de var fjärde gången under tiden vi ägt henne som hon åkt transport. Blir väl så när man inte äger en egen transport, eller har rätt körkort. Som tur finns de en i familjen som har lilla E 
 
Och de blev så spännande att jag för första (och andra gången) på 14 år fick ett migränanfall med aura. Som tur tog jag tabletter i tid så blev bara våldsam huvudvärk
 
Fick rapport om att resan gått bra och att hon var installerad i en hage
 

Andra gången på 8 månader

Idag tog jag mod till mig och klättrade upp på hästryggen. Senast jag gjorde det var i februari så en tid sedan. Då kändes det inte bra med benet, men de fungerar ju nu sedan två veckor tillbaka som det skall. Så nu finns de inget att skylla på längre.
 
I mitt huvud skulle jag vara lika bra som inne. Piffa och pijaffa fram som värsta dressyrryttaren. Sanningen var kanske en helt annan. Nu var inte det som utspelade sig på hästryggen. Utan snarare rädd nybörjare. Till mitt försvar kan jag säga att de blåste så att tom den sömnigaste hästen i stallet var på tårna (den som galopperar i samma takt som vi skrittar)
 
Så, dagens ridtur hade mera av ett klamra sig krampaktigt fast i sadeln samtidigt som jag tjuvhöll den stackars lilla hästen. Hon var rätt sur på mig och blev stum i mulen (red på hackamore, annars skulle de väl blivit ännu mera katastrof) Fast vad kan man begära. Slutade rida i september och nu är det maj. Positivt var att benet inte alls värkte. Negativt var räddslan och noll muskler att jobba med. 
 
Man är ju van att verkligen kunna JOBBA hästen. Och nu var de bara att sakta glida runt. Lägg sedan till att jag tappat alla ridmuskler och till på köpet mer eller mindre alla muskler i höger ben iom att jag inte kunnat använda dem på 5 månader. Blir att sänka ribban typ 25 hål.
 
Ja ja. Jag kom ju upp i alla fall. 15 min skrittade jag och travade tom en hel halv långsida. Är ju inte samma häst jag red sist heller (eller jo, var ju fortfarande jasuska jag red på) Har hänt jättemycket under tiden mina medryttare jobbat henne så nu måste jag också hitta alla knappar. Och så har jag "ny" sadel. Borde kanske söka reda på en billig dressyrsadel så att jag skulle få bättre stöd. Vem betalar?
 
 

Halleluja. Solen återvänder

Blev att åka till stallet lite senare än tänkt. Men insåg att de ju var ljust ännu kl 18:30, inte illa det. Nästan så man känner hur sommaren knackar på dörren trots att de var närmare minus 10 i stallet pga blåsten.
 
Gick riktigt bra att jobba Jasuska på ridplan. Longerade ca 20 min och tränade övergångar skritt trav. Har inte jobbat henne så seriöst på flera månader utan mest varit för motions skull. Så roligt att då se att vi kunde fortsätta där de lämnade senast. Lättare tag i longeringslinan för skritt (tänk halvhalt från ryggen) några steg skritt och så kommandot traaav så lyssna hon. Vet att båda medryttarna jobbat henne från marken men vi gör ju alla på lite olika sätt och så har jag lite förlorat status hos henne, men vi jobba på det. 
 
Blev att snabbt mocka sedan och så hem. För första gången kände jag ingen stress i stallet att jag MÅSTE hem. För trots att G var rätt gnällig när jag åkte så levde jag i visdom att mannen klarar det. Det som tidigare stressat mig har varit de att fast jag ammat nästan med ytterkläderna på så har han varor hungrig 10 min innan jag kommit hem. Och då går de bara 60 min mellan dörr och dörr. Men nu de senaste dagarna har vi ammat varannan timme eller tom mer sällan. Så nu kanske jag kan njuta av hästlivet lite mer
 
 

Då och Nu

När vi fotade bilden till den nya headern blev de även taget andra bilder på samma gång. När jag lånade kameran lyckades jag i nått skede fota en exteriörbild och rätt roligt att jämföra med hur hon såg ut för ett år sedan. Visserligen har jag ingen riktigt bra bild från den tiden men man ser i alla fall skillnad
 
Första gången jag red henne hemma så borde vara i slutet på november 2015.Vi har ägt henne mindre än en vecka
 
26.2.2017
 
Det har kommit massa på hästen minst sagt. Nu har hon ju tom en rumpa. Måste ge mina medryttare beröm för mycket är deras arbete som syns här. 
Powered by Jasper Roberts - Blog