Barn och sociala medier

Har ju varit en hel del tal om hur mycket, eller lite man skall, får och bör visa upp sina barn i de sociala medierna. Detta var ju inget problem när vi växte upp, för de fanns helt enkelt inga sociala medier. 
 
Många av de stora bloggarna har ju fått kritik för hur de exponerar sina barn, inte bara det gulliga och vackra utan även ledsna barn, barn som kanske inte mår bra på ett eller annat sätt eller till och med mot den andra partnes vilja. 
 
Sedan finns det ju de bloggare och säkert även andra, som lever och existerar endast genom sina barn, tänker på så kallade föräldrarbloggar. Skulle inte deras barn vara med så skulle inte bloggen vara så stor. 
 
Sitter själv och funderar på vad jag skall och vill dela med mig. Jag har försökt vara rätt restrektiv med mina barn och bloggen handlar ju om mitt liv. Samtidigt ÄR ju barnen en väldigt stor del av mitt liv och finns det nått att skriva om om jag helt utesluter mina barn? 
 
Barnen skall inte behöva bli igenkända på stan tack vare eller på grund av min blogg. Bor inte i en stor stad och här finns några som är/var rätt stora inom sociala medier som man ser på stan ibland. Och när man inser att hej, jag känner ju ingen barn X bara för att jag följer föräldern på sociala medier får man sig en tankeställare. När man vet att barnet vill ha rosa pyjamas till natten och avskyr äggsmörgös (fikterat), ja har man då på nått sätt brustit i att skydda barnens intregritet? 
 
Eller kommer vi alla att vara så avtrubbade om 10 år att det barn som INTE visats kommer att vara det som blir mobbad och utanför? 
 
Hur skall man tänka på att andra lägger upp bilder på mina barn. Okej om man frågat innan men alla gör ju inte det. Försöker tänka på det själv men klart att jag missar ibland jag också. 
 
 
#1 - Madde

Det där är så svåra frågor. Ett av barnbarnen är med en del. Mamman har godkänt det. Den andre är inte med lika mycket, men mamman lägger upp mycket på sociala medier själv. Den tredje aldrig då föräldrarna inte vill. Det måste man acceptera.

#2 - Fröken Rödlök

Den här frågan är nog väldigt stor hos många. Vad är rätt och vad är fel. Jag har ingen aning om hur jag kommer göra om jag får barn nån dag, eftersom jag är väldigt öppen med allt och delar med mig av det mesta borde det också bli så med barn. Men samtidigt vill jag nog, som jag känner nu, försöka att minimera utlägg av bilder på barn osv...

#3 - Elina

Det är ju lite av en balansgång det där! Jag brukar tänka en gång extra innan jag lägger upp en bild på vår dotter, vad det är för bild och vad det kan ha för påverkan i framtiden men det vore tråkigt och tomt att inte ha någon bild alls på henne på sociala medier för hon är ju en stor del av mitt liv.

#4 - Jessi

Det är svårt det där med hur Mkt barnen ska synas i sociala medier. Samtidigt som det är ens liv. Så får ju inte barnen välja själva om dem vill va med eller inte. Eller när barnen som vet vad dem vill kan väl säga till.

Nä avtrubbade kommer vi nog inte att vara. Tror inte jag.

#5 - charlottelinden.se

Jag tycker att det är stor skillnad på att använda sina sociala medier som privatperson med normalt antal följare och att arbeta som influencer med otroligt mycket följare. Att en "vanlig" person med ett normalt antal följare lägger upp en bild på sitt barn från och till ser jag inte som problematiskt men däremot får jag ont i magen av att se den exponering av barn som sker hos de större profilerna. Jag har svårt att förstå att man som förälder kan vilja exponera sitt eget barn på det sättet.

#6 - Diana Saelöen

Det är väldigt svårt det där, jag tycker att man ska vara restriktiv speciellt om man bor i en liten stad. Men det är ju också som man säger så att barnen är en del av ens liv så när de är tillräckligt stora att förstå får man nog föra en diskussion med dem. Jag tycker i vart fall att det är bra att man funderar kring det och också vilka delar av barnens liv man ska dela med sig av oavsett om de godkänt eller inte

#7 - Marlene

Jag har bloggat sedan 2006, mina barn var då 11 resp 12 år gamla. Jag valde direkt att kalla dem junior och senior, istf deras namn och la bara ut bilder som var fina, aldrig kränkande på något sätt. De var med på noterna från början och började även blogga själva ett tag :-)

Idag är de vuxna och vet att bilderna kan komma upp lite här och där, det är ok för dem - men ibland säger både de och maken nej och då respekterar jag det förstås. Hade jag börjat blogga idag och haft yngre barn hade jag kanske inte visat deras ansikten lika mycket. Men läger är ett helt annat idag känns det som.

#8 - Mirre - Sweetwords

Bellis tycker det är roligt att vara med på min blogg och hon tycker om att sitta och kika på min blogg och minnas osv. Skulle jag märka ngt negativt med det så kommer jag inte läggta ut fler bilder. Jag håller med dig, det är en tanke man får ta ställning till och var och en gör det som känns rätt

#9 - Kamilla

I skolans och förskolans värld finns ju PUL som alla vårdnadshavare får skriva på. Där är det ju enklare men tänker att man som förälder får vara tydlig om man ser någon ta bilder av sina barn och man själv inte vill det eller att de delar dem faktiskt talar om det för den med kameran. När barnen blir äldre brukar de själva vara mkt tydliga att de inte vill synas på ansiktsbilder osv. Därför ser vi sällan våra barn på min blogg nu för tiden

#10 - malmflod

Tror det är rätt olika det där om hur man väljer att visa upp sina barn jag själv skulle nog ta med barnet i bloggen.

#11 - Jasmine

Du delar med dig av intressanta tankar. Tack för det.
Kram

#12 - Lexochlogan

Ja det där är svårt helt klart, mest svårt för de störts bloggarna skulle jag tro eftersom de dels lever på det och dessutom känns igen av så många. Mina barn är stora nog och får välja själv, det har inte alltid varit självklart men det finns så mycket annat som är problem för andra, för oss är det en del av vår vardag. Mannens tjejer lägger jag dock sällan upp, främst för att deras mamma inte skall kunna komma och säga något senare, det har alltid varit min inställning men nu är de stora nog att välja själva. Och dela bilder på andras barn gör jag aldrig utan att fråga, det handlar ju om gott uppförande och integritet tycker jag.

Powered by Jasper Roberts - Blog