Rapport om en 6:månaders baby

Märker att jag inte är så bra på detta med att rapportera om hur det går för den minsta i familjen. 6,5 månader har han i alla fall spurtat iväg med nu. 
 
Längd: 70 cm
 
Vikt 10330g 
 
Huvud 48 cm (äntligen börjar de sakta ner)
 
Kan svänga sig både på rygg och mage men gör det ogärna
 
Äter fast föda sedan två veckor tillbaka. Med varierad framgång. Gröt är blä medans hemmagjord batatzucchini är supermuns så man attackerar skeden. äter ca 0.5 dl varje måltid
 
Har tre tänder i nedre käken och 4!!! på gång där uppe stackarn, de vill inte komma ut
 
Storebror är I D O L E N (inte helt ömsesidigt alla dagar)
 
Sover hyfsade nätter ca 19-06, lite gnällig just nu om han inte får sova i min armhåla
 
Vi tränar på att man faktist nattas i sängen, inte i soffan *visslar*
 
Nästan alltid glad
 
Är bara 12 cm kortare än sin bror, de kommer väl ha samma klädstorlek till jul
 
 
 

Jag älskar dig

Tre starka ord
 
Tre laddade ord
 
Tre ord man skall förväntas säga
 
Tre ord som kan krossa ett förhållande
 
Tre ord som kan stärka ett förhållande
 
Tre ord jag aldrig sagt
 
Fick en gång höra av ev psykoterapeut, analytiker eller vad tusan hon nu var. Att orsaken till att just det förhållandet krachade (bla) var för att jag inte sade ”jag älskar dig”
 
Att jag då tyckte (och tycker) att det är ord som används alltför lättvindigt och för mig är en kliche hade ingen betydelse alls. 
 
För det är det. För mig är det tomma ord som bara blir konstiga om jag utrycker dem. Jag visar kärlek på andra sätt, inte med ord. 
 
Är ett förhållande knutet till att man måste höra dessa tre ord för att de skall fungera, är de då ett förhållande som kommer hålla i längden?
 
Så även om vi är osams ibland tycker vi ju om varandra, i all fall lite grann vissa dagar 
 
Snubben som köpte en häst åt mig i bröllopspresent 
 
I stockholm (skansen)
 
Vår andra jul tror jag
 
Helt normalt par
 
Köpenhamn (tivoli)
 
Man blir hungrig av att gifta sig
 
I fem år har han stått ut med mig. I fyra år har vi varit förlovade. tre år som gifta. Två stycken barn. En massa med och motgångar har vi kämpat genom tillsammans. 
 
Men inte tusan fastnar vi på bild tillsammans. Detta var ALLA bilder jag hade 
 
Tack
 
 

Min första bullet journal

När jag testar nått nått måste jag så klart gå ”all in”. Samma sak när jag nu testade att göra min första egna bullet journal. Shoppade loss på adlibirs så slantarna rök. Eller så inte. 99% är faktist deras egna märken och kostar en bråkdel av de dyra märken gör. Får se vad kvaliteten säger sedan
 
 
Det första misstaget jag gjorde var att inte öva innan i det billiga rosa blocket (´a 1,9€) utan i stället gick lös med tusch direkt i det fina som jag ville ha. Mena hur svårt kan det vara liksom. Betydligt svårare än man tror. Inte lärde jag mig heller utan testade 10 gånger till. Inte ens en blyertspenna grävde jag fram. Så fick djupandas och inse att min bullet journal fick bli rosa i stället
 
Nu hade jag övat lite mera, samt skissar upp med blyertspenna. Men tiden vill inte riktigt räcka till. Hade planerat att den skulle börja 1.1.2019 så hade ju hela december på mig. Eller hur? Som tur är kan man ju bygga på under tiden och har hoppat över en massa blad för att ha tomma ställen att skriva in tex födelsedagar, halvårsöversikt osv. 
 
 
Första veckouppslaget. Händer inte så mycket spännande ännu så gapar rätt tomt
 
En nackdel jag märkte var att sidorna är väldigt tunna så tuschen går tyvärr genom bladet. Får kanske lämna varannan sida tom? Eller använda andra pennor. 
 
 
Är som sagt totalt nybörjare, och dessutom utan tid. Får se om detta blir en följetong där jag visar upp hur jag gjort/gör eller om detta kommer vara enda ni får se av detta *skrattar*

 

Mammas lilla hjälpreda

 
Liten börjar bli större (stor kan man väl inte skriva om en tvååring?)  Han hjälper till med att plocka i både tvättmaskinen och diskamskinen. Väldigt praktiskt att ha honom att tömma de nedersta hyllorna 😉
 
Nummera hjälper han även till att göra mat bara man hittar lämpliga uppgifter åt honom. Som här där han fick sitta och skära champinoner med en bordskniv. Galant gick det och 90 % blev faktist användbara bitar, några fick jag halvera en gång extra, lite svårt att steka en hel 😉
 
Många säger ju att de har svårt att hinna med hemmasysslor när man är hemma med barnen. De flesta dagarna hinner vi faktist både tvätta, diska och vika in. Det fungerar bara man tar med barnen på deras vilkor. Tex vika tvätt så är det oftast G som tar initiativet (läs drar ner den rena tvätten från torktumlaren) och sedan ”viker” han den i högar. Rätt sött faktist men lite knepigt då han vill vika lakan som mamma och pappa gör (då man står och håller i varsin ände) 
 
 
Tror stenhårt på att får de vara med redan som små blir det mera naturligt att hjälpa till hemma och inte förvänta sig att mamma och pappa fixar allt. Fast knappast kommer han väl springande med ett skratt som tonåring när jag frågar om vi skall tömma diskmaskinen 😉

Discokulan som varade hela natten

Knappast har väl någon missat att de blåste full storm med orkanstyrka i byarna förra natten?  Lite före klockan 21 i går kväll gick strömmen för oss första gången. Blev att gräva fram lite ficklampor för att hitta i huset. 
 
Så höll det på sedan hela kvällen och natten. Strömmen gick on och off fram och tillbaka. Det ledde till att jag fick TRE timmars sömn totalt under natten. Var bara kaos. För det första så blev det lägging 90 min tidigare än normalt (man kan inte göra så mycket i ett svar hus) och då T har ju blivit programerad så att han vill äta när jag flyttar honom från soffan där han somnar till sängen. Så hans mat och sovtider blev ju rubbade. 
 
Själv hade jag klunkat i mig en massa vatten precis innan strömavbrottet då jag räknat med att vara uppe lite till, ja ni vet ju vad som händer med vatten som kommer in, det vill även ut tillbaka 🤣
 
Och så var det ju det här med strömmen då. Varje gång den kom på eller försvann ”small” det till i proppskåpet. Troligen då det fick ström igen. Sedan vet jag inte om någon elledning hade blåst sönder i grannskapet för varje gång strömmen kom på blixtrade det till ett blått ”elsken” någonstans på baksidan, ja i perfekt vinkel från min kudde då. Var upp ett varv och kollade men såg nu inte varifrån de kom, inget på vår gård i alla fall. 
 
Tror det höll på så mellan 21-04/05 någon gång. T hade dessutom svårt att sova, vet inte om det var de att jag försökte få honom att sova i egen säng, eller de femtioelva tänderna som håller på att spricka som störde honom, han slutade inte gny före kl 02 när jag gav upp och han fick komma över till min säng (en tur på hela 10 cm) Testade tom att byta blöja på honom i ficklampans sken
 
 
Jag var lite desperat där en 15 tiden när ögonen verkligen började gå i kors så hinkade i mig en kaffekopp (dricker ju inte kaffe annars). Hjälpte det. Nope och nej. Enda effekten de hade var att jag blev darrig/stirrig och dålig i magen för hade ju ingen hylamjölk hemma utan fick slänga in vanlig. Kan tydligen äta en glass utan att reagera men inte dricka 0,5 dl mjölk. Knas

Risotto med rödbetor, chévre och valnötter

Dagens vegerecept är en relativt snabblagad risotto. Hela rätten beräknas ta ungefär 30 min att tillreda. 
 
 
I efterhand insåg jag att de nog säkert går helt bra att minska på mängden rödbetor. Ett kilogram fördelat på 4 pers ÄR rätt mycket. När man börjar tänka dvs
 
Till fyra pers behöver man:
1 kg färska rödbetor (gärna mindre modeller)
1 scharlottenlök
8 dl grönsaksbuljong
1 msk olivolja
4 dl risottoris (jag använder avorioris som blir klar på 15-20 min)
2 dl vitt vin
 
Salt och peppar
 
Till serveringen behöver man:
200g chèvreost 
70 g rucola
1 dl valnötter (gärna rostade i het panna)
flingsalt
 
Koka rödbetorna i vatten tills skalet lossnar (tar ca 20 min om de är små) Gnid bort skalet och skär dem i klyftor
 
Skala och hacka löken. Stek löken i olja tills de blir mjuka, men inte tar färg.Tillsätt riset och steg det några minuter. Koka upp buljongen under tiden.
 
Häll vitvinet över riset och koka så att de nästan kokat in. Tillsätt därefter 1 dl buljong åt gången under områrning och låt det koka in. Riset är klart när det nätt och jämt är mjukt. Salta och peppra. 
 
Häll upp risotton i en skål, blanda varsamt i rödbetorna och chèvren. Strö över rucola, valnötterna och flingsalt. Servera. 
 
 

Ångesten inför framtiden

2.1.2019 idag. Om tre månader och 12 dagar tar min mammaledighet slut. Vad skall jag göra då? 
 
Efter att vi flyttade har jag nämligen inget arbete alls att återgår till. Inte för att jag hade de innan flytten heller men jobbat som inhoppare och längre vikariat på mikrobiologi på vasa centralsjukhus och någonstans på labben skulle säkert finnas behov av en liten Maria 😉
 
Jobb som bioanalytiker växer ju inte direkt på träd heller (okej okej, jag SKAAAAA väl få undan de där sista 10 studiepoängen så jag blir klar). Jeppis är ju inte heller den stad med flest lediga jobb i om vi säger så. Eller jo vet att de i kokkola har ett jättebehov av folk till labben men inte så sugen på att A börja pendla dit, B det är ”lite” stressigt där. C jag skulle bli kollega med min man och kan kanske vara bra att i alla fall inte jobba på samma ställe, vi har ju trots allt studerat ihop i 3,5 år 😉
 
Just nu försöker jag faktist få genom i alla fall en deltispensionering (som kan vara rätt provocerande hos vissa) Var skall en kvinna i sina bästa år (34) vilja gå i pension? Nå orsaken till det stavas EDS. Samt att mitt höger ben ännu inte fungerar som det skall. 
 
För att jag skall orka med ett helt arbetsliv, om jag kommer göra det, är jag tvungen att rehabilitera (eller kanske habilitera då jag aldrig kommer bli ”frisk”) Att jobba 40 timmar i veckan fungerar inte om man samtidigt behöver lägga timmar på fysioterapi, vattenterampi mm. 
 
Läkarna jag pratar med säger bara att jo jo, vi tar det sedan. När är sedan? Just nu väntar jag på att få remisser på fysio i alla fall, har bara tagit 4 månader hittillls *suckar*
 
För att i all fall få in lite pengar har jag anmält mig som vårdledig till  juni 2021 (T) och med G dec -2019. Dock är det inga pengar man lever loppan på. 
 
 

Mitt nyårsfirandet

Måste väl lägga upp ett inlägg hur jag firade nyåret också. För att vara som alla andra
 
Kan säga att jag nog aldrig har varit en nyårsfirare. Nykter varje år so far. Har jag riktigt festat till det har det blivit ett glas champange vid 12 slaget. 
 
Firandet har ju inte blivit mera uppåt sedan barnen kom med i bilden. Som i går. Mannen somnade innan 21 (fast han hade jobbat kväll-morgon och stigit upp 05 så var väl rätt okej i alla fall) Alla barn sov också. Var bara jag och winnie som orkade hålla oss uppe
 
Vi hade ju planerat att äta lite ostbricka och ha det lite mysigt. Nå, fick ta itu med osten själv då. Tycker jag gjorde rätt bra ifrån mig. Lite hade vi missat med ostarna (saknar verkligen ostdisken i saluhallen i vasa nu) för antingen smakade ostarna massor, eller inget alls. Slutade med att jag åt för mycket ost och mådde illa. 
 
För att vara jag var jag uppe jättesent. Tror faktist klockan närmade sig 23 innan jag släkte lampan *skrattar* Trodde de skulle bli en massa smällande vid 12 slaget som skulle väcka upp barnen men förvånansvärt lite blev det. Hjälpte kanske lite att jag fällt ner persiennerna, dragt ner mörkläggningsgardinen OCH drog för vanliga gardinerna (jepp vi har allt det där i ett fönster) så dämpade lite. 
 
Sedan att jag bara fick 4-5 timmars sömn är en annan sak. Men det beror på den lilla pluppen som var rätt orolig. 4 tänder har han på gång i överkäken så redan det skulle göra vem som hellst ledsen
 
 

De två tokarna som gick ut

Vissa dagar syns de bättre än andra dagar att vi fått ett barn var. Jag är ju den mera hyper av oss medans mannen är den som gärna tar det lugnt och inte alls mår illa av en dag på soffan. 
 
G är ju precis som jag, eller tom ett varv extra medans T i alla fall försöker ta sovmorgon stackarn. 
 
Så ni kan ju gissa hur födelningen såg ut idag i rusk och slaskvädret. Vilka två som satte inne och vilka två som drog på sig vattentäta ytterkläder och gick ut en sväng i snöslasket. Jepp började ju såklart regna när vi stängde ytterdörren (var är föresten all snö de lovat. Går ju och väntar på den) 
 
 
Parken var lite tråkig idag tyckte G. Han brukar stå och ösa snö från parkbänken, men idag hade någon annan hunnit dit före honom. Så vi hängde bara där i kanske 10 min. Sedan tog vi en riktigt långpromenad. 
 
G bestämde vägen och mamma styrde så att de inte blev alltför tokigt. Måste sätta på stegmätaren för att kolla och 35 min gick vi faktist en hel kilometer. Ganska bra för en tvååring tycker mamma i alla fall. Hoppade i diverse vatten/slaskpölar också.
 
Avslutade med att åka pulka på bagården, mest för att få pulkan flyttad till framsidan av huset. Och nu händer vi båda på tork

Då, när virkade dukar hade en annan betydelse

Fyndade en fantastisk bok på loppis. En bok om virkade spetsar. Tryckt -69. Den är alltså 50! år gammal.
 
Öppnar man boken hittade man dessutom urklippta mönster från divers olika tidningar, välvikta och tummade. 
 
När man läse genom den inser man en sak. Spetsarna har verkligen försvunnit från vårt hem. Vilken hemmafru sitter idag och virkar kuddar, gardiner, överdrag till soffkuddarna (ryggstöden då). Eller för den delen virkade sängöverkast. Är verkligen en era som försvunnit
 
I boken finns tips på olika rutor och längder som passar till just sängöverkast (ej de på bilden) Undrar hur länge det skulle ta att göra ett? I teorin borde man väl hinna med en ruta eller två per dag? I verkligheten skulle det väl bli en i veckan. 
 
Min farmor har faktist virkat ett sängtäcke till mig (eller jag och mina syskon har väl varsitt om jag minns rätt) Det arbetet. Tyvärr passar inte mitt ens i en enkelsäng då det är för kort. Nu borde det ligga nervikt i någon av de 20 flyttlådorna som vi ännu inte packat upp