I går blev jag kvarlämnad på auktion. Som tur var det ingen som bjöd på mig. Skämt och sido. Planen var att ropa in lite grejor på auktion. Var inventarier från en skola som såldes då man fått en ny skolbyggnad. Jag har inte varit på auktion i vuxen ålder och deffinitivt aldrig deltagit i någon budgivning.
Var verkligen massa med folk där när det började. Barnen orkade bara 20 min innan det blev tråkigt så vi funderade hur vi skulle lösa det. Resultatet blev att jag blev kvar och maken med barnen åkte hem och väntade. Det tog 3!!! timmar innan våra (läsa makens) objekt kom upp
Målet var att komma hem med en snickarbäck, som inte kostade skjortan. Vet inte om det berodde på skicket (ungefär som alla andra) eller för att jag var enda kvinnan som budade på snickarbänkarna men fick den till närmare halva priset mot vad de andra kostad. Win Win i alla fall.
Fanns nog även lite annat smått och gått jag var intresserad av men ofta gick buden kanske lite orimligt högt mot vad det var värt i mina mått. Men en låda med oanvända häften fick jag i alla fall också med mig hem.
Förvånansvärt trött blev jag efter allt. Fanns inte direkt någonstans att sittta, även om jag gjorde som alla andra åldringar och ”lånade” stolar som skulle säljas 😉